Polisutbildningen flyttas från Solna till Huddinge och Södertörns högskola

Polisutbildningen ska bedrivas som uppdragsutbildning. I dag bedrivs sådan utbildning vid Umeå universitet och vid Linnéuniversitetet i Växjö. Den utbildning som fortfarande bedrivs i Rikspolisstyrelsens regi är förlagd till Sörentorp i Solna, där jag för övrigt själv utbildade mig till polis en gång i tiden.

Rikspolischefen har i ett i dag meddelat att han har fattat beslut om att förlägga polisprogrammet som en uppdragsutbildning vid Södertörns högskola. Det är positivt att polisutbildningen blir kvar i Stockholms län och att den dessutom hamnar i Flemingsberg i Huddinge.

 

I december 2012 fick Rikspolisstyrelsen ett regeringsuppdrag att utveckla grundutbildningen till polis genom att bland annat förlägga polisprogrammet vid en högskola i eller nära Stockholmsregionen. Förutom Södertörns högskola har även Mälardalens högskola och Uppsala universitet konkurrerat om att få ta hand om utbildningen.

Skälet till att Södertörns högskola valdes var att de hade presenterat den bästa helhetslösningen för polisprogrammet. Därmed bedömdes Södertörns högskola kunna skapa mest mervärde till polisen.

När det gäller juridiska ämnen och kriminologi kommer Stockholms universitet att bidra med utbildningsresurser och kompetens. Detta är också bra eftersom den juridiska kompetensen finns där om man ska hålla sig juridikens mittfåra och det bör man göra.

Utanförskapet minskar - vilket RUT och välfärdsentreprenader bidragit till

Positiva besked från Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att sysselsättningen bland utrikes födda ökar mer än vad som gäller för de inrikes födda. Detta framgår av ny statistik. Enligt den aktuella statistiken har under tiden mellan 2006 och 2012 så mycket som (avrundat) 160 000 av 230 000 nya jobb gått till utrikes födda. Detta är ett bra besked om att utvecklingen sedan 2006 har gått i rätt riktning.

Ser man till sysselsättningsgraden står dock utrikes födda fortfarande längre från arbetsmarknaden.

Mellan åren 2006 och 2012 ökade antalet sysselsatta personer med 227 700 personer i åldrarna 15 till 74 år. Sysselsättningsökningen bland utrikes födda var 156 700 personer, jämfört med 71 000 inrikes födda personer. Samtidigt ökade sysselsättningsgraden bland utrikes födda med 1,1 procentenheter. Bland inrikes födda minskade sysselsättningen under samma period med 0,3 procentenheter.

Utvecklingen på arbetsmarknaden är positiv och visar att det är fullt möjligt att förbättra integrationen. Resultatet är glädjande för Moderaterna, Alliansen och regeringen. Ett mycket troligt antagande i detta sammanhang är också att RUT-avdraget har hjälpt åtskilliga personer till arbete, social trygghet – genom att de har fått tillgång till socialförsäkringssystemen – och i förlängningen pensionsförmåner.

Att olika välfärdsverksamheter – exempelvis skola och hemtjänst – i ökad uträckning utförs av privata aktörer har också lett till att sysselsättningen har ökat. Även här har framförallt allt grupper med svag ställning på arbetsmarknaden, såsom utrikes födda, gynnats.

Mervärdesskatt på lokaler

Detta är ytterligare en av mina motioner som gäller en fråga som många fastighetsägare tycker är problematisk. Närmare bestämt den registreringplikt för fastighetsägare som vill ta ut mervärdesskatt på hyra för lokaler där det bedrivs mervärdesskattepliktig verksamhet.

Motionen har följande motivering:

Näringslivet och de enskilda företagen är viktiga komponenter i ett samhälle för att skapa arbetstillfällen och tillväxt. Genom att fler arbetar och betalar skatt skapas resurser till bland annat skola, vård och omsorg. Att fler och nya företag växer fram är därför av stor betydelse för att i framtiden kunna säkerställa att vi har råd med en trygg välfärd som kommer alla till del. Sverige behöver således fler företag och ett företagsklimat i toppklass. För att detta ska bli möjligt krävs det att regelbördan för företagare minskar och att alla företag ges likvärdiga möjligheter och villkor. Onödiga och omotiverat krångliga regler bör därför avskaffas eller förenklas.

 

Ett exempel på när olika villkor gäller för hanteringen av mervärdesskatt är när fastighetsägare som hyr ut lokaler där det ska bedrivas mervärdesskattepliktig verksamhet jämförs med andra företagare och deras hantering av mervärdesskatt. Om fastighetsägaren själv ska ta ut mervärdesskatt på hyran för lokalen måste lokalen först registreras hos Skatteverket. I alla andra branscher tillåts näringsidkare sköta hanteringen av mervärdesskatt helt på eget ansvar, vilket borde gälla även för fastighetsägare.

Registreringsplikten innebär, med dagens utformning, en stor börda för fastighetsägare eftersom den orsakar administrativt krångel, särskilt med anledning av att fastighetsägaren måste meddela Skatteverket efter varje förändring av lokalens yta.

 

I stället för att skapa en merkostnad genom administrativ byråkrati skulle en förändring och ett borttagande av registreringsplikten för lokaler underlätta framförallt för små företag och även innebära en minskad arbetsbörda för Skatteverket. Viktigt att betona är att statens intäkter avseende mervärdesskatt inte skulle minska genom en sådan förändring eftersom mervärdesskattereglerna i sig inte ändras. Däremot skulle en ändring minska krånglet för företag och företagare. Det är önskvärt att regeringen ser över möjligheten att ta bort registreringsplikten avseende lokaler för fastighetsägare som vill ta ut mervärdesskatt på hyran för lokaler där det bedrivs mervärdesskattepliktig verksamhet.

Hot och kränkningar på internet

Regeringen gav i går Brottsförebyggande rådet i uppdrag att genomföra en kartläggning av polisanmälda hot och kränkningar som sker via internet. Regeringen har för övrigt redan beslutat om en proposition som ger enskilda personer en starkare processuell ställning i ärekränkningsmål, vilket exempelvis kan handla om förtal på internet.

Framväxten av hot och kränkningar som sker via internet är ett exempel på hur den tekniska utvecklingen förändrar människors beteendemönster och därmed även brottsligheten. Många ljusskygga personer som annars inte hade kunnat komma fram med falska och påhittade uppgifter beträffande andra människor har fått en arena för trakasserier. Detta är en negativ effekt som står emot allt det goda och alla de möjligheter som internet erbjuder.

Att brottsligheten förändras innebär att det ställs nya krav på rättsväsendet och andra samhällsaktörer. Det finns därför behov av ytterligare kunskap inom detta område. Inhämtandet av kunskap är nödvändigt för att kunna utveckla effektiva brottsförebyggande åtgärder och för att kunna nå bättre resultat i arbetet med att utreda och lagföra hot och kränkningar på internet.

Brottsförebyggande rådet har därför fått i uppdrag att kartlägga hur de polisanmälda hoten och kränkningarna som sker via internet typiskt ser ut och vilka som blir utsatta för dessa brott. I uppdraget ingår även att beskriva vilka problem som finns i rättsväsendets arbete med att utreda och lagföra internetrelaterade hot och kränkningar och att ge förslag på åtgärder och förbättringar (jämfört med situationen i dag). Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 2 februari 2015.

Jag bör kanske också påminna om att jag är ledamot i Brottsförebyggande rådets insynsråd sedan en tid tillbaka.

Åtgärder mot ungdomsbrottslighet och utanförskap

Utanförskap är ett stort samhällsproblem oavsett vilken form utanförskapet har eller vilka delkomponenter som grundar utanförskapet i det enskilda fallet. Allt arbete för att förebygga att människor hamnar i utanförskap är därför viktigt. Detta har även Aftonbladet skrivit om.

Kriminalitet är en faktor som på sikt typiskt sett alltid leder till utanförskap i en eller annan form.

Moderaternas rättspolitik omfattar i dag en mängd olika åtgärder - och även förslag för framtiden - som sträcker sig från det förebyggande området via påföljder och regler på det straffrättsliga området till att den som vill lämna en kriminell bana ska ges goda möjligheter att göra nya och mer positiva livsval.

Ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen och det är ett antal olika åtgärder och förebyggande insatser som behövs för att motverka att unga människor hamnar i kriminalitet. Det gäller också att hjälpa så många som möjligt bort från en påbörjad kriminell bana. Det handlar till en början många gånger om att försöka hjälpa unga människor att må bra genom att bidra till att de ska slippa känna frustration och annat som går ut över dem själva och i många fall också omgivningen.

Vi Moderater tror att tidiga insatser i förskolan och skolan är viktiga och att sådana insatser ökar barns och ungas förutsättningar att lyckas och som gör dem - så småningom - väl förberedda för arbetsmarknaden. Åtgärder som ytterligare sänker trösklarna till arbetsmarknaden och som ökar ungdomars möjligheter till ett första jobb är också centrala.

Vi har en lista med 10 punkter för att förebygga utanförskap. Bland de aktuella punkterna finns två punkter som handlar mer konkret om ungdomsbrottslighet och som är hämtade från Trygghetsarbetsgruppen (där jag var ledamot).

Den första punkten är: Förebyggande arbete för att förhindra ungdomsbrottslighet.

Genom att skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor, god skolmiljö, utbildning och arbete kan brott förebyggas. Ju tidigare samhället reagerar när unga är på väg i en negativ riktning desto större är möjligheten att bryta den negativa utvecklingen.

För att minska våld och mobbning i skolan är det viktigt att identifiera så kallade hot spots, det vill säga våldsutsatta platser såsom elevskåphallar och ytor utanför klassrummen. Det hjälper inte att bara ha rastvakter på skolgården; skolan bör kartlägga på vilka platser och tider våldet förekommer samt vilken typ av våld det är och därefter sätta in åtgärder när det krävs.

Det är viktigt att unga känner till och känner förtroende för rättsväsendets roll i samhället. Det förekommer allt oftare att polisen konstaterar att unga inte vill anmäla brott, berätta vad de sett eller medverka som målsägande och vittnen. Därför behöver det övervägas om undervisningen i lag och rätt bör utökas i skolan.

 
Att hela samhället samverkar och strävar mot samma mål är avgörande för att få ungdomar att bryta en kriminell bana. Därför vill vi att pilotverksamheten med sociala insatsgrupper där polis, socialtjänst, skola, föräldrar och andra aktörer samverkar, ska permanentas och spridas till fler orter.

Den andra punkten är: Tydliga åtgärder när unga begår brott.

År 2010 gjordes ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Det övergripande syftet var att brott begångna av barn under 15 år skulle utredas i större utsträckning och mer effektivt. Det är viktigt att följa upp om reformen fått avsedd effekt och om ytterligare åtgärder behövs, utan att sänka den straffmyndighetsålder som inträder när den unge fyllt 15 år. Utredningarna kan bidra till att att mer verksamma insatser kan göras inom socialtjänstens ram.

 
Vad gäller ungdomar i åldern 15-18 år som begår brott måste målsättningen vara att döma till en påföljd som är anpassad efter ålder och mognad. För ungdomar i åldern 18-21 år bör påföljderna i princip vara desamma som för vuxna. Nya Moderaterna vill att den särbehandling i lindrande riktning som sker för unga lagöverträdare när brott har begåtts före 21 års ålder bör tas bort eller i vart fall modifieras.

Här finns Moderaternas 10 punkter för att förebygga utanförskap och Aftonbladets artikel.

Regelförenklingar för företag

Min tredje motion handlar också om företagande och har rubriken "Regelförenklingar för företag".

Motionen har följande motivering:

Den som står inför ett beslut att starta och driva företag har ofta farhågor kring den upplevda regelbördans omfattning. De som går vidare och startar företag upplever i allmänhet att det är krångligt och svårt på grund av omfattande regler och byråkrati. För den som redan är företagare ägnas en stor del av den verksamma tiden till att uppfylla en mängd olika administrativa krav som ställs på företagaren. Farhågorna i sig är redan ett hinder mot att starta företag, alldeles oavsett om det handlar om byråkrati, kostnader eller ekonomisk risk.

 

En företagare ägnar en stor del av sin verksamma tid till att fylla i olika typer av handlingar. Det är fråga om många blanketter och underlag som ska fyllas i och skickas in i olika sammanhang och till olika mottagare. Denna hantering är en del av en administrativ börda som av företagarna många gånger uppfattas som omotiverad och som tar tid i anspråk som skulle kunna ha använts mer produktivt.

 

Alliansregeringen har redan genomfört ett antal regelförenklingar för att minska den samlade regelbördan för företagen, och arbete pågår för närvarande både inom EU och i Sverige. Trots detta återstår mer att göra.

 

I den mån kravet på företag att lämna vissa uppgifter typiskt sett medför en påtaglig belastning bör den första frågeställningen vara om de begärda uppgifterna är särskilt betydelsefulla av någon anledning. Om svaret är ja bör nästa fråga vara om uppgifterna kan erhållas på något annat för företagen mindre belastande sätt. Om svaret på den andra frågan är nej bör det ändå göras en avvägning mellan å ena sidan nyttan av uppgifterna och å andra sidan den administrativa merkostnad som uppgiftsskyldigheten medför för företagaren. Om uppgifterna inte kan avvaras trots en påtaglig administrativ belastning bör möjligheterna till någon form av systematisk ekonomisk kompensation ses över för de berörda företagen.

Polisens effektivitet - Brottscentralen

I kväll klockan 19.30 medverkade jag i Aftonbladet/TV angående polisens effektivitet. Att polisen behöver bli effektivare är en viktig utgångspunkt för framtiden. Det finns också ett särskilt avsnitt om detta i den Moderata Trygghetsarbetsgruppens rapport, vilket även partistämman fattade beslut om för några veckor sedan.

Utgångspunkten för vad jag sade i inslaget i Brottscentralen är följande:

Inom polisen är det nödvändigt med fungerande system för styrning och uppföljning av verksamheten och att utrymme ges för mer konstruktiv feed­back till medarbetarna. I dag finns brister i ledarskapet inom svensk polis. Den utredare eller ordningspolis som inte får vare sig beröm eller tillrättavisningar förlorar lusten att göra ett bra arbete. Initiativförmåga, kreativitet och arbetsglädje måste premieras på ett helt annat sätt inom polisen än vad som har varit fallet tidigare, till exempel genom större lönespridning och goda möjligheter till befordran. Polisens medarbetare ska från högsta till lägsta nivå vara ansvariga för den del av arbetet som de själva kan påverka.

På vissa håll har det inom polisen uppstått en kultur med antalet avslutade ärenden som det avgörande måttet på framgång. I sådana fall har strävan att uppnå vissa uppmätta statistiska resultat blivit huvudfokus, men även värderingsgrund för om någon har gjort ett bra polisarbete eller inte. Detta synsätt måste upphöra. Polisens arbete ska i stället bygga på ett helhetsperspektiv där allvarlig brottslighet såväl som vardagsbrottslighet ska bekämpas. Målsättningen måste vara att nå långsiktigt varaktiga resultat och att brottsligheten ska minska.
 

　

Några av de konkreta förslag som partistämman antog är följande:

# Att förstärka basen i svensk polis, det vill säga utrycknings- och utredningsverksamheten.
 

# Att vidta nödvändiga åtgärder för att polisens effektivitet ska öka.
 

# Att överväga möjligheten att bättre premiera duktiga poliser.

# Att skapa fler vägar in för anställningar inom svensk polis.

Här finns en länk till Brottscentralen, där man såsmåningom kan komma vidare till ett klipp från diskussionen om polisens effektivitet.

Trygghetssystemen för företagare

Min andra motion handlar också om företag och företagande och har rubriken "Trygghetssystemen för företagare".

Motionens motivering är följande:

Uppbyggnaden av våra trygghetssystem medför markanta skillnader när det gäller regler, avgifter och förmåner om man jämför egenföretagare med anställda. Det faktum att trygghetssystemet inte anses lika heltäckande för företagare som för anställda (trots lika höga avgiftskrav) gör att företagande förknippas mer med risker än anställningsförhållanden. Detta uppfattas som ett hinder som motverkar ökat företagande.

Utredningen SOU 2008:89 Trygghetssystemen för företagare har uppmärksammat de nyss nämnda problemen och föreslagit ett antal åtgärder i syfte att stärka villkoren för företagare. Bland annat föreslås att grunden för den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska baseras på genomsnittet av de två högsta av de tre senaste taxeringsårens inkomster av eget arbete.

Rättvisa socialförsäkringar för företagare är ett område som väsentligen kan bidra till förbättrade villkor för små företag.

Med ovanstående som bakgrund bör följande ses över:

Sjukpenning och pensionsavsättningar bör frikopplas från lönen för små företagare. Det ska vara möjligt att betala en avgift för grundsjukpenning och grundpension utan att behöva ta ut motsvarande lön.

Samtliga företagare som bedriver näringsverksamhet i olika företagsformer, såväl enskilda näringsidkare som företagare som bedriver sin verksamhet genom en juridisk person, bör bedömas från samma utgångspunkter när det gäller sjukförsäkring.

Grunden för den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) bör baseras på genomsnittet av de två högsta av de tre senaste taxeringsårens inkomster av eget arbete. Detta bör även gälla för beräkningen av dagsförtjänst i samband med att arbetslöshetsersättning utges.

Tillfällig föräldrapenning ska kunna utges om en förälder ordnar vård av sjukt barn genom köp av en hushållsnära tjänst.

En företagare bör i regel anses som arbetslös när det inte vidtas några åtgärder i företagarens näringsverksamhet. Det ska i princip inte göras någon skillnad mellan att verksamheten upphört definitivt eller tillfälligt.

Här finns en länk till riksdagens hemsida där man kan följa motionens fortsatta behandling.

Företagens kapital och finansiering

Även om jag anser att motionsinstitutet i riksdagen missbrukas i många avseenden har jag skrivit några motioner. Jag kommer att redovisa dessa motioner här på bloggen. Den första motionen handlar "Företagens kapital och fiansiering".

Motionens motivering är följande:

För att företag ska kunna etableras krävs rörelsekapital och ofta också kapital för investeringar. Det är emellanåt svårt att få kapital till företagsetableringar men också svårt att låna upp ytterligare kapital som redan etablerad företagare. Grundförutsättningen för allt företagande är långsiktigt god lönsamhet, vilket samtidigt är en förutsättning för att motivera risktagande och upplåning eller investering av riskkapital.

Den 1 januari 2009 infördes nya regler som innebär ökade möjligheter att använda lös egendom i näringsverksamhet som säkerhet för lån. Den nya säkerhetsrätten som benämns företagshypotek har ersatt den så kallade företagsinteckningen som infördes 2004. Syftet med de nya reglerna är att förstärka säkerheten för långivare, så att det blir lättare för företag att låna pengar.

När det gäller förbättrade finansieringsmöjligheter för små företag har alliansregeringen höjt Almi Företagspartners mikrolån från 100 000 kronor till 250 000 kronor. Mikrolån är lån som kan beviljas utan säkerheter till företagare med mindre kapitalbehov. Från och med 1 december 2013 införs även investeraravdraget som är av stor vikt för att öka tillgången på kapital för företag av mindre storlek.

Den främsta tillgången till riskkapital för företagande finns emellertid – åtminstone när det gäller mindre företag – ofta hos företagaren själv eller hos närstående personer. Det finns därför skäl att se frågan om finansiering av företagsverksamhet i ett bredare perspektiv, där ett antal olika förslag kan leda till att det blir lättare att få tillgång till kapital för investeringar och för utvecklingen av företagens verksamhet. Utgångspunkten bör vara att kapital för nystart av företag ska komma från privata finansiärer, exempelvis den blivande företagaren själv, banker och riskkapitalister. Ju mer riskfylld verksamheten är desto mer sannolikt är det att finansieringen måste utgöras av företagarens och närståendes eget kapital.

Med ovanstående som bakgrund bör följande områden ses över:

Arbetsgivaravgifterna. Arbetsgivaravgifterna i Sverige bör ligga på en nivå som är jämförbar med de lägsta inom EU.

Om kraven på att fonderade medel kan lösas upp efter viss tid. Det är bättre att företagarna själva får bestämma när rätt tidpunkt föreligger för att använda pengarna till investeringar och utveckling av verksamheten.

Företag som har en viss lägre årsomsättning (understigande ett visst närmare angivet belopp) bör kunna redovisa sociala avgifter och skatter var tredje månad, i likhet med vad som gäller för redovisningen av mervärdesskatt.

Möjligheter till skatteutjämning för nystartade företag under de första fem åren.

Här finns en länk till riksdagens hemsida där man kan följa motionens fortsatta behandling.

FN behövs - artikel i UNT

"FN behövs och FN behöver Sverige" är rubriken på en artikel som var intagen i Uppsala Nya Tidning den 31 oktober.

 

Ingressen till artikeln är följande: Sverige behövs för att utveckla FN som organisation. Vi har traditionellt en stark ställning och en erkänd förmåga att driva utvecklingen framåt, skriver Sofia Arkelsten (M), Anti Avsan (M) och Maria Lundqvist Brömster (FP), som är på plats i New York.

Det är dags att blicka framåt i FN-arbetet. Vi behöver fortsätta att vara aktiva och driva utvecklingen framåt inom de områden där Sverige redan har en stark ställning, men också se till att de starka svenska värderingarna om öppenhet och transparens får ett ännu större genomslag i FN-systemet.

Just nu är vi tre alliansriksdagsledamöter på plats i New York för att följa generalförsamlingens 68:e session inom ramen för riksdagens FN-studieprogram. Här möter vi människor varje dag som på olika sätt bekräftar Sveriges historiska betydelse för de stora världsfrågorna och FN-arbetet. Samtidigt räknas Sverige in bland dem som också i framtiden förväntas ha stor betydelse för FN:s fortsatta utveckling.

För att vi från Sveriges sida ska kunna leva upp till förväntningarna krävs att vi arbetar aktivt och målmedvetet. Vi kan aldrig luta oss tillbaka och känna oss stolta och nöjda över vad som har uppnåtts historiskt, på det sätt som det uppfattas att Socialdemokraterna gör. Vår bild är att det krävs en breddad diskussion med omvärldsförändringarna som utgångspunkt för att Sverige ska kunna forsätta att göra betydelsefulla insatser i FN-arbetet och i världen.

Vi vet att den ekonomiska utvecklingen, sociala faktorer, klimatförändringar och demografiska skiften förändrar omvärlden. Det handlar om vilka länder som har hög tillväxt, god levnadsstandard och i förlängningen förmåga att ta ansvar i de övergripande globala frågorna. Utvecklingen innebär också att Europa på sikt kommer att tappa i relativt inflytande samtidigt som andra delar av världen som Asien samt delar av Afrika och Sydamerika får större betydelse. Samtidigt visar prognoser och analyser att de allra fattigaste länderna är hårt drabbade av många utmaningar och att det kommer att krävas mycket för att förändra deras situation.

Omvärlden förändras och en av utmaningarna är hur vi möter förändringen och bidrar till att den får ett positivt genomslag. En viktig fråga i detta sammanhang är hur FN kan leva upp till människors förväntningar.

Ett exempel handlar om fred och säkerhet. Många människor i Sverige och i andra delar av världen känner besvikelse över Säkerhetsrådets brister; ett exempel är att Säkerhetsrådet inte har kunnat ingripa tillräckligt tidigt och tillräckligt tydligt i Syrienkonflikten. Det finns ingen annan möjlighet att hantera denna typ av frågor än inom FN. Det pågår – sedan lång tid tillbaka – en diskussion om Säkerhetsrådets arbetsformer. Den kommer att fortsätta. Det verkar oklart om den senaste tidens händelser kommer att få någon påverkan i de fortsatta diskussionerna.

Sverige behövs för att utveckla FN som organisation. Vi har traditionellt en stark ställning och en erkänd förmåga att driva utvecklingen framåt när det gäller frågor om sexuell- och reproduktiv hälsa, migration och mänskliga rättigheter.

Men vi är också aktiva i andra frågor. Detta anser vi att Sverige ska fortsätta med. Vi ska vara reformvänliga samtidigt som vi är tydliga och ansvarstagende när det gäller ekonomisk redovisning, uppföljning och styrning av FN-systemets ekonomi. FN behövs och FN behöver Sverige.

 

Här finns en länk till artikeln.

 

Polisens ekonomi

Efter att ha varit på partistämman i Norrköping och därefter i New York och Washington under två veckors tid är jag nu tillbaka i Sverige. Jag återkommer till frågor som gäller FN, där den mesta tiden i USA tillbringades, och en del andra frågor som varit eftersatta här på bloggen sedan den 16 oktober.

För något om polisens ekonomiska situation.

Efter att Alliansregeringen tillträdde efter valet 2006 har det skett historiskt stora satsningar på rättsväsendet. Det handlar om den största satsningen någonsin och innebär att rättsväsendet tillförts i storleksordningen 10,3 miljarder kronor sedan dess. För år 2013 tillfördes 1,5 miljarder kronor extra till rättsväsendet. En stor del av de ekonomiska satsningarna har gällt polisens verksamhet. De ekonomiska satsningarna leder naturligtvis till höga förväntningar och berättigade krav på resultat.

I budgetpropositionen för 2014 föreslår regeringen att polisen ska få 100 miljoner kronor extra 2014. Polisens senaste prognos, som kom den 25 oktober, visar att det tillskottet bidrar till att polisens ekonomi kommer att vara i balans under 2014. Med detta menas att det anslag som polisen får för 2014 kommer att räcka till för att täcka polisens kostnader.

För 2013 beräknas polisens verksamhet däremot att gå med knappt 200 miljoner kronor i underskott. Detta underskott följer med över till 2014 men kommer inte att öka under nästa år. För åren därefter ser det däremot mörkare ut. 2015 beräknas underskottet till nästan 600 miljoner kronor.

 

Hur bör den uppmålade ekonomiska situationen behandlas?

Precis som alla andra statliga myndigheter måste polisen sträva efter en ekonomi i balans och det måste Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna ta ansvar för gemensamt. Det som har skett är att Rikspolisstyrelsen har krävt att polismyndigheterna ska vidta åtgärder för att minska kostnaderna. Detta tillsammans med de 100 miljoner kronor som regeringen skjuter till i budgetpropositionen är till synes tillräckligt för att polisens ekonomi ska gå ihop för år 2014. Trots att kostnadsdämpande åtgärder genomförs ska dock - enligt uppgift - någon personal inte sägas upp.