onsdag 18 september 2013

Regeringsförklaringen och rättsväsendet

I går var det åter dags för riksdagens högtidliga öppnande. Detta är något som låter en del förledas att tro att det inte har skett något riksdagsarbete innan dess; att riksdagen har varit "stängd" under sommaren. Så är det inte - i vart fall inte nu längre - eftersom det tidigare riksmötet pågår fram till dess att det nya börjar. Riksdagens högtidliga öppnande är början på det nya riksdagsåret. Detta börjar bland annat med att statsministern läser upp regeringsförklaringen.

Även rättsväsendet omnämndes i regeringsförklaringen i går. Det sammanhang där satsningar på rättsväsendet nämns först är i en allmän överblick. 

Under krisåren har regeringen gjort satsningar som få andra länder i Europa haft möjlighet till. En sådan satsning har varit att rättsväsendet har stärkts.

Sedan sägs uttryckligen att: "Ett väl fungerande rättsväsende är en viktig förutsättning för att befolkningen ska känna trygghet. Regeringen har därför genom stora resurstillskott kraftigt förstärkt rättsväsendets kapacitet. Trots detta fungerar det inte i alla delar tillräckligt effektivt. Fler brott
måste förebyggas och fler brott klaras upp. Det gäller särskilt stölder, bedrägerier och andra brott som drabbar människor i vardagen."
 
Detta handlar naturligtvis i grunden om att polisen måste bli bättre på att hantera sin uppgift, att utredningsresultatet måste förbättras eller med andra ord att andelen uppklarade brott måste öka. Detta kräver i sin tur förmåga att prioritera och fokusera. Här har ledarskapet en viktig roll och kanske särskilt förmågan att se och entusiasmera de anställda inom polisen.
 
Regeringen ser också behov av ytterligare åtgärder som tydliggör att samhället ser allvarligt på våldsbrottslighet. Här har utvecklingen under en lång följd av år gått mot en strängare syn på denna typ av brott. Under tiden sedan 2006 har straffskalorna justerats i skärpande riktning för ett antal olika våldsbrott. Ett bra, aktuellt och välkommet exempel är regeingens förslag om att fängelse på livstid bör bli normalpåföljd för mord. Detta är för övrigt en fråga jag har motionerat om i riksdagen några gånger och där jag har redogjort för anledningen till Högsta domstolens praxisändring för ett antal år sedan. Nu kommer detta att rättas till med lagstiftning.
 
Vidare nämns särskilt i regeringsförklaringen att regeringen bedriver ett kontinuerligt arbete för att stärka insatserna mot våld i nära relationer. Som en del i detta arbete föreslår regeringen en permanent förstärkning av resurserna till landets kvinnojourer. Här är det viktigt att framhålla att detta naturligtvis måste förenas med krav på hög kvalitet i den verksamhet som bedrivs. En bra kvinnojour bedriver en verksamhet där drabbade kvinnor verkligen får hjälp och stöd att "komma ut på andra sidan" eller med andra ord ta sig igenom det som har drabbat dem.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar