torsdag 19 september 2013

Aktuella rättsfrågor - Nämndemannasystemet

En utredning har haft till uppdrag att se över nämndemannasystemet och överväga åtgärder för att skapa ett modernt nämndemannasystem. Målsättningen har varit att nämndemannasystemet även i framtiden ska kunna bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna. Utredningens betänkande Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) har överlämnats till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats och regeringen förväntas lämna en proposition till riksdagen i mars 2014.

Utredningens förslag innebär bland annat följande:

I tingsrätterna bör nämndemän inte medverka i mål som är av så kallad enkel beskaffenhet. Medverkan av nämndemän är vanligtvis inte heller motiverat i sådana mål som huvudsakligen innefattar komplicerade rättsfrågor. Nämndemännens medverkan bör koncentreras till mål som innefattar mer omfattande utredning eller aktualiserar svårare skälighets- eller bevisbedömningar.

När det gäller nämndemännens medverkan i familjemål har det inte föreslagits några förändringar.

I mål som avgörs i förvaltningsrätten bör rätten som huvudregel bestå av en lagfaren domare. Nämndemän ska delta i rätten när en förvaltningsrätt avgör ett mål slutligt i sak, om någon av parterna är en fysisk person och målet innefattar omfattande skälighets- eller bevisbedömningar som inte avser uttag av skatter, avgifter eller tull eller om målet rör frihetsberövande eller omhändertagande för vård. Nämndemän får också delta i andra mål om det finns skäl för det med hänsyn till målens beskaffenhet.

Nämndemän bör inte delta i hovrätter och kammarrätter. Detta – bland annat – eftersom tyngdpunkten i rättsprocessen bör ligga i första instans. Hovrätternas och kammarrätternas roll är att överpröva underrätternas avgöranden och de grundar vanligtvis sina avgöranden på samma underlag som underrätterna.
 
Här finns en länk till utredningsbetänkandet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar