Kan världssamfundet ingripa i Syrienkonflikten?

Jag har vid några tilfällen här på bloggen ifrågasatt låsningarna i FN:s säkerhetsråd när det gäller Syrienkonflikten och vetomöjligheten - som Ryssland och Kina har utnyttjat - men också ställt mig frågan hur långt det måste gå innan en humanitär intervention aktualiseras.

FN:s säkerhetsråd förbereder sig för att, efter midnatt svensk tid, hålla ett krismöte för att diskutera de senaste händelserna i Syrien.

Syriens opposition har anklagat regeringen för att använda kemiska vapen. Uppgifter om antalet döda har varierat mellan 100 och 1 600 personer. Oberoende bedömare har med utgångspunkt från tillgängligt filmmaterial i alla fall kunnat dra slutsatsen att de symtom som människor visat överensstämmer med en möjlig användning av något kemiskt medel.

Det som framstår som bedrövligt är Rysslands uttalanden i anslutning till händelserna. Enligt den arabiska nyhetskanalen Al Jazeera ska den ryska UD-talesmannen Alexander Lukashevich ha nämnt att attacken skulle ha varit en i förväg planerad provokation av oppositionen. Detta stöds enligt Alexander Lukashevich av det förhållandet att den inträffade just i det ögonblick då ett antal FN-experter hade startat sitt arbete med att utreda anklagelser om eventuell användning av kemiska vapen i Syrien.

 

Jag är för egen del inte förvånad över uppgifterna från desinformationens stora land, Ryssland. Men det tråkiga är att denna typ av inställning med stor sannolikhet bäddar för nya låsningar och knappast ökar möjligheterna att ingripa i Syrien. En prognos är att Ryssland fortsätter att utnyttja sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

 

Syrien sägs ha en av världens största lager av kemiska vapen, inklusive senapsgas och nervgasen sarin. Den syriska regeringen vägrar att bekräfta eller förneka att det det finns sådana vapen.

I juni kom uppgifter från USA där man sade sig ha avgörande bevis för att Bashar al-Assads regim använde kemiska vapen mot oppositionen.

Al Jazeera