Med färre konflikter kan fler bostäder byggas

Med anledning av morgondagens seminarium "Gröna täta städer och byggemenskaper - framtidens bostadspolitik?" som startar kl. 09.00 i Mittpoolen i Riksdagen finns det anledning att teckna en bakgrund till seminariet. Jag har kunnat konstatera att det finns åtskilliga konflikter som skapas under hanteringen av planprocesser. Dessa konflikter handlar många gånger om att man tar strid för sin ståndpunkt mot andra motstående intressen och att planprocessen - inte alltför sällan samtidigt - hanteras utan någon större finess från ansvariga tjänstemäns sida.

Under ett möte nyligen med Svensk Byggtjänst ganska nyligen lyftes i första hand tre viktiga frågor fram där man menade att det behövs åtgärder. Den första frågan var bristande kompetens på plan- och bygglagens område hos kommunernas tjänstemän, vilket uppfattades som ett stort problem. Den andra frågan som också är ett problem av större betydelse är bristande medverkan från människor i samhällsplaneringsprocesser. I båda dessa avseenden ökar risken för konflikter under planprocessen. Dessa frågeställningar berörs också direkt eller indirekt under morgondagens seminarium.

Att komma tillrätta med bostadsbristen är en stor utmaning. En snabb lösning är angelägen men på vägen finns ett antal svårigheter som måste hanteras. Frågan är om behovet av bostäder gör att andra viktiga intressen åsidosätts och därmed sänker kvaliteten på den stad eller det samhälle som skapas. Ett sådant intresse är bevarandet av parker och grönområden samt betydelsen av gröna kilar för att kunna säkerställa tillgången på ekosystemtjänster och biologisk mångfald.

Parker och grönområden för rekreation är betydelsefulla för människors trivsel och detta har även fått genomslag i nya plan- och bygglagen. Där står det - kortfattat - att det ska finnas parker och andra grönområden nära bebyggelse. Vi ser behovet av en modern och grön bostadspolitik som tar hänsyn till människors olika förutsättningar, behov och önskemål och tror att olika intressen går att förena.

Vi söker därför utgångspunkter i lösningar som både ger fler bostäder och utrymme för grönytor och hållbar utveckling. Det är bra att insikten om att ingrepp i orörd natur är oåterkalleliga och att man måste vara försiktig vid exploatering har vunnit gehör hos allt fler politiker. I ett antal moderatledda kommuner arbetar man därför redan med ekologisk kompensation, också kallat balanseringsprincipen. Detta innebär att om ett grönområde försvinner vid bebyggelse ska detta kompenseras exempelvis genom anläggandet av ett nytt grönområde.

Parker och växtlighet har inte bara ett attraktionsvärde utan ökar människors hälsa, minskar buller, fångar upp koldioxid och bidrar till biologisk mångfald. Forskning visar att de som har grönområden inom ett avstånd på 300 meter mår bättre, motionerar mer och är inte lika överviktiga som andra.

Trots de gröna ambitionerna får bostadsbristen inte utgöra ett hinder för människors möjligheter och för fortsatt samhällsutveckling. Vi måste alla kunna flytta till jobb eller utbildning. Förutom att parker och grönområden måste bevaras eller kompenseras handlar attraktivt bostadsbyggande också om att skapa andra mervärden och lösningar som alla vinner på. Vid komplettering och förtätning av befintlig bebyggelse måste utgångspunkten vara att trivseln ska förbättras även för dem som redan bor i det aktuella området. Det kan handla om att göra gatumiljön mer trivsam och attraktiv genom att skapa plats för restauranger och caféer, om plantering av träd eller om konstnärlig utsmyckning.

Härutöver måste allt det praktiska i livet också kunna fungera i anslutning till platsen där man bor. Det kan handla om tillgången till förskolor, skolor och annan kommunal service. En annan sak som kan vara betydelsefull är att det finns en tillräckligt bra livsmedelsaffär på nära avstånd från bostaden. En mycket viktig faktor är tillgången till kollektiva och gärna spårbundna färdmedel. Räknar man värden i ekonomiska termer är spårbunden kollektivtrafik den i sig mest värdehöjande faktorn för bostäder.

Nyckeln till framgång borde därmed alltid vara att försöka undvika konflikter och att skapa mervärden för dem som redan bor i områden där förtätning ska ske.

I stället för att göra som Socialdemokraterna traditionsenligt har gjort, nämligen att plocka bostadsbyggandet ur sin kontext, så måste en mängd olika saker fungera i samhället för att människor ska trivas med sin bostad och sin livssituation. För detta behövs ett helhetstänkande där hållbar utveckling utgör en central del. Först då kan städer utvecklas snabbare och på ett bättre sätt och antalet intressekonflikter hållas nere.

Externa deltagare i seminariet är: Tekn. dr. Alexander Ståhle – Spacescape, Ulrika Lundquist – arkitekt, Malmö kommun, Mikael Karlsson – ordförande Naturskyddsföreningen och Björn Wellhagen – ansvarig för husbyggnadsfrågor på Sveriges Byggindustrier.