Jobbskatteavdraget bra för Sverige

Regeringen fick förra våren uppdraget att genomföra en utvärdering av jobbskatteavdragets effekter. Denna offentliggjordes i vårpropositionen och debatterades under en öppen utfrågning i riksdagen i dag.

Såväl finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, SNS som Riksrevisionen pekar på tydligt positiva resultat: Sedan jobbskatteavdraget infördes 2007 har antalet personer i arbetskraften ökat med mellan 70 000 och 100 000 personer. Jobbskatteavdraget är därmed en starkt bidragande faktor till att antalet sysselsatta i Sverige har ökat med drygt 200 000 personer sedan Alliansregeringen tillträdde – och det i ett läge då vi har haft en internationell finanskris och oro i världsekonomin.

Jobbskatteavdraget har gjort att lönen efter skatt har ökat med 1000 kronor i månaden för i princip alla heltidsarbetande. För 75 procent av alla som har ett jobb har lönen efter skatt ökat med över 1 500 kronor varje månad. Detta har medfört att breda löntagargrupper som exempelvis sjuksköterskor, metallarbetare och lärare i praktiken har fått en extra månadslön per år tack vare jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget är dessutom extra generöst för dem som är över 65 år vilket gör det än mer lönsamt för denna grupp att stanna kvar längre i arbetslivet och på arbetsmarknaden.

Studier visar också att kvinnor gynnas mer av jobbskatteavdraget då de tenderar öka sitt

arbetsutbud i större utsträckning än män. Jobbskatteavdragets konstruktion innebär att de med lägst inkomst får störst procentuell ökning vilket leder till att trösklarna sänks mest för dem som är i allra störst behov av att komma in på arbetsmarknaden. Så bygger vi ett Sverige som håller ihop och där välfärden tryggas för alla.